Vattenpelare — vad det betyder för din jacka

Vattenpelare mäter hur mycket vattentryck ett tyg står emot innan vatten tränger igenom, angivet i millimeter. 5 000 mm, 10 000 mm och 20 000 mm är olika nivåer av motstånd mot vattentryck, men siffran säger inte ensam exakt vilket väder plagget är byggt för. Ett högre värde innebär ett högre motstånd mot vattentryck. Siffran gäller materialet, medan sömmar, dragkedjor och konstruktion också påverkar plaggets totala väderskydd. Andningsförmågan är en separat egenskap som påverkar hur fuktig eller instängd jackan kan kännas på insidan. Titta på helheten, inte bara på millimetertalet.

Vattenpelare är den siffra alla pratar om och få förstår. Den står på hängetiketten, i produkttexten och i jämförelsetabellerna, och den får många att köpa en jacka som är byggd för ett väder de aldrig kommer att stå i.

Den här artikeln förklarar hur siffran tas fram, vad de olika nivåerna betyder i praktiken och vad som faktiskt avgör om du håller dig torr. Det sista är viktigare än det första.

Hur mäts vattenpelare?

Vattenpelare är ett mått på vilket vattentryck ett tyg kan motstå innan vatten tränger igenom. Vid testet utsätts tyget för ett kontrollerat hydrostatiskt tryck, motsvarande trycket från en vattenpelare. Resultatet anges i millimeter.

Ett tyg med 5 000 mm vattenpelare klarar alltså ett vattentryck motsvarande en fem meter hög vattenpelare. Det låter mycket – och det är mycket.

Vanligt regn skapar relativt lågt vattentryck. Högre tryck uppstår när plagget utsätts för belastning, till exempel när du sitter på en våt bänk, när en väskrem pressar mot axeln eller när du lutar dig mot ett vått räcke.

Vattenpelartestet mäter alltså materialets motstånd mot vattentryck – inte hur mycket regn som faller.

Vad betyder de olika nivåerna?

Nivåerna beskriver vilket väder och vilken användning tyget är byggt för. Tabellen nedan är den vi utgår från när vi väljer tyger.

Vattenpelare Skyddsnivå Passar för
1 500–3 000 mm Lätt till måttligt regn. Grundläggande skydd. Lättare regn och kortare stunder utomhus.
5 000 mm God motståndskraft mot vattentryck. Vardaglig användning och regniga dagar i stan.
10 000 mm Hög motståndskraft mot vattentryck. Längre exponering för ihållande nederbörd.
20 000 mm+ Mycket hög motståndskraft mot vattentryck Situationer där högt skydd mot vattentryck prioriteras, som vid fysisk aktivitet i fjäll, expedition, skidåkning

För stadsliv räcker 5 000 mm för många situationer. Det klarar en dag med kraftigt regn på väg till jobbet, hämtningen på förskolan och promenaden hem. Vill du ha mer marginal för långa dagar i ösregn, välj 10 000 mm. Över det får du ett ännu högre motstånd mot vattentryck, men för de flesta vardagssituationer i stan är det inte nödvändigt.

Varför är vattenpelare inte hela sanningen?

För att siffran bara gäller tyget, och en jacka består av mer än tyg. Den består av sömmar, dragkedjor, öppningar och ett membran som ska släppa ut fukt. Alla dessa delar påverkar hur väl jackan står emot regn, oavsett vad tyget klarar.

Sömmarna

När plaggdelarna sys ihop går nålen genom membranet och lämnar hundratals små hål längs varje söm. Utan sömtejp på insidan pressas vatten in genom hålen, precis där du är mest utsatt: vid axlarna, runt halsen, längs ärmarna. En jacka med 20 000 mm vattenpelare och otejpade sömmar kan läcka vid axlarna efter tio minuter. En jacka med 5 000 mm och tejpade sömmar håller dig torr betydligt längre.

→ Läs mer: Tejpade sömmar — vad det betyder för din jacka

Andningen

Ett tyg som håller vatten ute men inte släpper ut fukt inifrån är ungefär som en regnkappa i plast. Du håller dig torr utifrån, men kan bli fuktig inifrån.

Andningsförmåga beskriver hur effektivt ett material släpper igenom vattenånga från kroppen. Den kan bland annat anges som MVTR – Moisture Vapor Transmission Rate – i gram vattenånga per kvadratmeter och dygn.

Det är därför du ibland ser beteckningar som 5k/5k eller 10k/10k. Den första siffran anger vattenpelare i millimeter och den andra anger ett angivet värde för materialets förmåga att transportera bort vattenånga.

Ett material med hög vattenpelare men låg andningsförmåga kan hålla regnet ute men ändå kännas varmt och fuktigt när tempot ökar.

Impregneringen

Impregneringen på yttertyget gör att vatten pärlar av och rinner av ytan i stället för att sugas upp av tyget. Den kallas ofta DWR – Durable Water Repellent – och är en behandling som gradvis kan påverkas av tvätt, smuts och slitage.

Kvinna bär Beate Waterproof Shell Parka på regnig stadsgata — vattentät parkas med alla sömmar tejpade från COUR Studios

När DWR-behandlingen har försämrats kan yttertyget bli blött och kännas tyngre. Det betyder inte automatiskt att vatten tränger igenom membranet, men ett genomblött yttertyg kan påverka plaggets komfort och andningsförmåga.

DWR och vattenpelare är alltså två olika saker. Vattenpelaren beskriver materialets motstånd mot vattentryck, medan DWR hjälper yttertyget att stöta bort vatten från ytan.

Beate Waterproof Shell Parka — vattentät parkas med alla sömmar tejpade från COUR Studios

Beate Waterproof Shell Parka

Längre parkas med tvåvägsdragkedja, slits bak och avtagbar huva. Trelagers konstruktion, 10k/10k, alla sömmar tejpade. Extra hög krage, matt tyg med lätt mekanisk stretch. Den mest tekniska modellen i kollektionen.

Se Beate →

Gäller samma sak för dunjackor?

Nej, och det är viktigt att förstå skillnaden. En dunjacka är konstruerad för att ge värme och isolering, medan ett skalplagg framför allt är konstruerat för att skydda mot regn och vind. Dunjackans kviltning, med sydda kanaler som håller dunet jämnt fördelat, gör konstruktionen mer komplex att täta mot vatten än ett skalplagg.

Därför är vattenpelaren inte den enda, eller alltid den viktigaste, egenskapen att titta på när du väljer en dunjacka. Yttertyg, sömkonstruktion, vattenavvisande behandling och hur plagget är konstruerat tillsammans avgör hur väl det står emot regn och snö.

En dunjacka med vattenavvisande yttertyg kan ge ett bra skydd mot lättare regn och snöfall i stan, medan ett skalplagg är ett bättre val när du behöver ett högre skydd mot ihållande nederbörd.

Vill du ha ett plagg som är konstruerat för att stå emot ihållande regn ska du välja ett skalplagg. Vill du framför allt ha värme och isolering, är dunjackan det naturliga valet.

Brigitte Midi Down Parka — knälång dunparka med huva från COUR Studios

Brigitte Midi Down Parka

Knälång dunparkas med huva och dold justering. Yttertyg med membran, 5k/5k, som står emot regn och snöfall i stan. Handfickorna är fodrade och stängs med metalldragkedjor. Tvåvägsdragkedjan går att öppna nerifrån.

Se Brigitte →

Hur läser du siffran när du jämför jackor?

Börja med att fråga vad du ska ha jackan till. Pendling, förskola, promenader, en och annan dag i ösregn: 5 000 mm räcker, och 10 000 mm ger marginal. Fjällvandring i flera dagar: då är 20 000 mm rimligt, men då är du också i ett annat användningsområde.

Titta sedan på det som inte står på etiketten. Är sömmarna tejpade, alla eller de mest kritiska? Finns det ett membran som andas, och matchar andningen vattenpelaren? Är dragkedjorna skyddade av tyget så att vatten inte rinner in genom dem? Det är de frågorna som avgör om du är torr när du kommer fram.

Siffran är en förutsättning. Inte ett löfte.

Så gör vi på COUR Studios

Skalplaggen har vattenpelare mellan 5 000 mm och 10 000 mm med matchande andning, alltså 5k/5k och 10k/10k. Beate är trelagers med alla sömmar tejpade. Belle och Charlotte är tvålagers med kritiska sömmar tejpade. Dunplaggen har yttertyg med membran på 5k/5k. Alla yttertyg kommer från nominerade, alltså noggrant utvalda, tygleverantörer som testar kvaliteterna med dokumenterade resultat.

→ Läs mer: Regnjacka dam — så väljer du rätt

→ Läs mer: Dunjacka dam — så väljer du rätt

Vanliga frågor

Hur många mm vattenpelare behöver en regnjacka?
5 000 mm kan räcka för kraftigt regn i stan. 10 000 mm ger mer marginal för ösregn och längre exponering för nederbörd. 20 000 mm och uppåt ger ett mycket högt motstånd mot vattentryck och kan vara relevant när kraven på väderskydd är högre, exempelvis vid fjäll och expeditioner.
Är 20 000 mm vattenpelare bättre än 5 000 mm?
Tyget står emot högre vattentryck, men det gör inte automatiskt hela jackan mer vattentät om sömmar, dragkedjor och andra delar av konstruktionen inte är utformade för att stå emot vatten. En jacka med 5 000 mm och väl tätade sömmar kan därför ge bättre skydd mot regn än en jacka med 20 000 mm och otätade sömmar. Högre vattenpelare betyder inte heller automatiskt att tyget andas sämre eller känns stelare.
Vad betyder 5k/5k och 10k/10k?
Första talet är vattenpelaren i millimeter, medan det andra talet anger materialets andningsförmåga enligt den testmetod som används. 5k/5k kan exempelvis betyda 5 000 mm vattenpelare och 5 000 g/m²/24 h i MVTR. Beteckningen visar alltså två separata egenskaper: materialets motstånd mot vattentryck och dess förmåga att transportera bort vattenånga.
Kan en dunjacka ha hög vattenpelare?
Ja, yttertyget på en dunjacka kan ha en hög vattenpelare. Men vattenpelaren är bara en del av plaggets totala skydd mot väta. Kviltning, sömmar, dragkedjor och yttertygets vattenavvisande behandling påverkar också hur väl jackan står emot regn. Ett yttertyg med 5 000 mm vattenpelare kan ge ett bra skydd mot regn och snöfall i stan. Vill du ha ett plagg som är konstruerat för att ge ett högt skydd mot ihållande nederbörd är ett skalplagg det bättre valet.
Varför läcker min jacka fast den har hög vattenpelare?
Det kan bero på sömmarna, om de inte är tejpade eller på annat sätt tätade, eller på dragkedjor och andra öppningar i konstruktionen. Det kan också vara impregneringen, eller DWR-behandlingen, som har nötts bort. Då kan yttertyget suga upp vatten och kännas blött trots att membranet fortfarande håller tätt. Om DWR-behandlingen har försämrats kan den i vissa fall återställas eller förnyas enligt plaggets skötselråd.
Hellen Brunnberg
Med en bakgrund inom teknisk textil, där hon främst har designat sport- och outdoorkläder, ligger hennes fokus idag på att kombinera sitt tekniska kunnande med ett starkt och modernt designuttryck.
Tillbaka till blogg